-Tove; synd att du inte är här! Hoppas att din skada är läkt och att du är på G snart.-Mina 1000metare startar jag på 4.30 Sist sprang jag progressivt från 3.18 till 3.11 på långa varv då en halv kurva låg under vatten och jag fick springa ut på bana 4-5.Puls på ca 170+ i slutet av de senare intervallerna-Nicolas va? Jaha, där ser man vad lite man vet...Fast Phonak är ju tack och adjö ändå nu. Mycket tack vare en viss mr Landis. Så brorsan sprang på 2.45; imponerande! Och Jaja är faktiskt anmäld till Ironman Schweiz i sommar..

Det kanske inte var det lättaste att se det rosa styrbandet på den förra bilden; den satt precis vid min hand. Den täckte ju inte hela styret, det hade blivit för snyggt, utan bara en liten släng. Tänk; Michael Jackson med en handske. Typ. Minimalistiskt.Iallafall så har jag bytt bild nu så att man verkligen kan SE misären. Viveca; du menar Laurent Jalabert va? Vem är Nicolas? Cage eller?Och ja. Jag gillar kaffet mest. Alltid.

...eller; pimp my Kermit:)På begäran. En bild av min pimpade cykel med det rosa styrbandet som mina kompisar skojat dit. Igen, med Simons (9 år gammal) röst; Roooligt kompisar, roooligt.Notera också hur vi extrapimpat lite med Hed-discen bak. Bara för att mitt träningshjul är skevare än svensk sportjournalistik och att jag inte orkar/ids/vågar besöka cykelaffären. Igen. För typ tionde gången isåfall.Dock visade det sig att det inte funkade alls för kedjan och kransen inte var kompatibla. Cykelindustrinazister.Så det blev ett intervallpass med mongohjulet ändå men det fanns kräm i benen så det hjälpte ändå. 15+8+8+15 min hårt.Och sedan en andra löpning för dagen; 5 km av cykeln på 3.40 fart. Det är "två löpningar för tjockisar" dagen idag.Och notera hur bra färgkoordinerad mitt Craft-tillverkade Phonakställ är med Kermit. Det lirar! Om de nu bara kan göra Crocs i cykelskomodell så är jag helt glamour.Och nu. Igen! Buffet!

Den där cyklingen igår hände aldrig. Vädret var absurt dåligt. Det blev en simning på temat återhämtning istället och det var ju bra för idag har benen känts bra igen.Sprang mina 8x1000 bana i morse start 4.30 på med betydligt högre fart än förra veckan trots att ena kurvan låg helt under vatten som jag sprang runt så 1000ingarna var verkligen långa idag. Så jag springer bra faktiskt. Trots att jag är tjock. Lite tjock då. Eller några kilo tjock. Tur då att IM är mer kraft/uthållighet än fart. Antagligen har vinterns styrketräning satt några kilon här och där men de kommer att behövas under våren när den riktiga kvalitetsträningen sätter in. Och då rasar kilona också...Det var de där semlorna! Jag visste det:)Simning följde på det och nu en paus i pulsen för lite intellektuell stimulans.Tydligen är det något slags hockeyslutspel i Sverige. Så fruktansvärt makalöst enastående ointressant! Men sportsidorna verkar vara fyllda av hausse kring det. Till dem som följer detta så vill jag bara säga; get a life! Och vad f-n spelar man typ 60 grundomgångar för när åtta lag ändå går till slutspel? Har inte de lagen redan varit klara sedan oktober? Jag vill ju inte vara kinkig men jag är kanske lite på edge för mina Arrested Development är slut nu. Alla avsnitten är avklarade. Kristerapi.

Idag är det om möjligt ännu värre väder än igår.. Jag vaknade vid 5-snåret i morse av en kallsup från det öppna fönstret thank you very much! Och Björn som sover i det låglänta området av huset hade översvämning över hela golvet.Så nu är klockan 13 och jag sitter här efter en sydafrikansk massage och väntar på att få rulla en lugn timme på cykeln, viktigt efter en massage, och en del i planen av hela den här dagen som stavas återhämtning. Och precis när jag ska rulla iväg i hela snygga Craft-kittet så börjar det monsuna igen efter en längre paus i regnandet! Så då sitter jag här istället och skriver min blogg i Word (copy & paste för Internetkaféet.) och väntar på bättre tider. Mindre regniga tider. För idag är inte dagen då man ska kämpa med misär och motlut. Å-t-e-r-h-ä-m-t-n-i-n-g. Herregud vad det regnar!Resten av gänget har stuckit iväg på safari eller något liknande. I alla fall något med vilda djur. Jag stannade hemma med zulu-städtanten (måndag igen) som lägligt matchade vårt översvämmade hus.. Jamen, djur.. Kom igen nu. Jag fattar inte grejen. Är det inte lite som…zebra jaha….elefant jaha….savann..savann…savann..savann..lerig väg på savannen…savann…en gnu på avstånd….Jag har sett alla djuren på Borås Djurpark sedan jag varit liten. Hur stor skillnad kan det vara?Martin tog dock det säkra före det osäkra och tog med sig vår största kökskniv i bilen ”till försvar”. Men det är sant! Försvar mot vad vet jag inte. Ringlande elefantsnablar?Och så har de skojat lite med Kermit vilket jag nyss märkte när jag plockade fram cykeln. De har klistrat resten av den rosa styrtejpen från Evas rosa Planet-X cykel på mitt styre…Snyggt mot allt det gröna på Kermit. Not! Jag säger som Annikas nio-åriga systerson Simon väldigt avmätt och lakoniskt skulle säga till sin pappa: Roooligt, pappa (byt mot valfri medlem av svensklägret här..), roooligt!Igår var jag så trött på cykeln som verkligen är inne på sista versen här. Den enda anledningen till att den är med är att min QR-tempocykel blev så försenad från USA så Kermiten som liksom pensionerats och spelat i division sex på vägarna mellan Seglora och Hyssna under årets smutsigaste månader hastigt och lustigt fick uppgraderas till numero uno träningscykel under några veckor. Det har fungerat. Hjälpligt. Tack vare regelbundna turer till mekanikern och en ängels tålamod. Men igår kände jag mig som Kaj Modin (Kjell B) i Mäklarna som till slut i ren frustration slår sönder, med ett avlångt skivställ av metall, den där brödrosten han burit med sig mellan sig själv och sin ex-fru! Så långt tänker jag dock inte min djupa cykelångest driva mig. Och så har jag inget skivställ. Amen, sluta regna nu då! Så att jag kan gå vidare med mitt liv!

I sann JFT-anda tassade jag upp på morgonen och trotsade det idag oafrikanskt regniga vädret med en havssimning. Alla andra sov i svenskhuset, de små grisarna. Iallafall mötte jag upp fem andra tappra vid stranden, de i våtdräkt och jag utan (snälla Quintana Roo; skicka min dräkt NU!)och det blev en timme i det något upprörda havet. Inklusive lite spontan bodysurfing.Sedan tog jag min blånande och något skakande kropp till gymmet för 30 minuters "Hanz und Franz gonna pömp yooo öööp" styrka. Samt ytterliggare simning i deras 20 meters pool.Efter denna briljanta starten på dagen blev det frukost hemma och några avsnitt av Arrested Development innan jag begav mig ut på cykeln för ett längre pass. Trodde jag. Jag ger mig mig själv verkligen an A for effort när det gäller tolerans över min gamla härkecykel (som jag cyklar på medan min tävlingsrigg skeppas från USA..) men jag menar; en man klarar bara så mycket...Den har varit en stammis på cykelaffären med allt från styrlager till växlar till däckbyte. Kermit ät sliten! Så idag var det först vädret, eller ja först var det pungskavet som jag hade vääääldigt ont av på ett specifikt ställe till vänster under just scrotum. Men sedan var det vädret. Ett intensivt slagregn med kraftig motvind. Och sidvind. Ett vasst kallt regn. Som visserligen inte hade inneburit några problem då jag nästan njöt av kylan, men, så hör jag POIING. En ekerjävel släpper. Snälla Kermit, är det för mycket begärt att du ska hålla ihop ett helt pass? Hela hjulet skevar nu alltså på ett extremt störande sätt.. Så jag släpper på bromsgummit till max och kan knappt få stopp på Kermit i regnet. Nåja, det kaaaanske hade funkat men när jag sätter på i-Poden så känner jag definitivt att karman är slut för idag för det börjar helt fel med de lamaste låtarna som jag tyvärr glömt att sortera ut. Jag menar; Tracy Chapman och Bruce Hornsby & the Range. I ett anfall av 80-tals nostalgi hade jag laddat ned lite B Hornsby men fattar nu varför gruppen är helt glömd; de är ju så tråkiga att klockorna stannar. Och flera låtar av samma lama grupp trots att jag hade på shuffle! What gives? Så där vände jag hemåt. Som jag sade, man kan bara ta så mycket.Resan hem blev en intensiv 45 minuters medvindsintervall med mitt trasiga hjul skelandes värre än en Marty Feldman på syra..På tal om 80-tals nostalgi.. Den sista låten jag fick in innan jag kom hem var den gamla Salt n´Pepa låten "Push it". Den hörde vi första gången 1988 när jag var på ett av mina första utlandsläger, då i Florida. Hela simgänget (ja, killarna då) tyckte att den låten var helt rätt för de sjöng ju om pussy good pussy reeeal good. Trodde vi. Och att USA var ett så skönt land där man kunde ha sådana låtar på radion. Jaja, det var ju innan man visste vem Tipper Gore var:)För att göra bot för min devalverade cykelträning så simmade jag ytterliggare en gång. Med Björn. Som har varit lite sjuk sedan han kom hit. Men fort simmar han! Jag vill också ha malaria eller denge-feber eller vad han nu haft för åkomma för han busted my butt i poolen. Men jag skyllde på mina tricepsdrag på gymmet...Och så slog jag honom på sista 25:an max:) Killen är lite av ett underverk. Inte bara cyklar han som ett expresståg, han simmar med tätgruppen i vilken triathlontävling i världen som helst och det på typ 2x2000 m simning i veckan. Det är vaderna. Det måste vara vaderna. Jag ska ta ett kort på dem och lägga ut på bloggen!Och sedan har jag tänkt på han med många z, x och w som anmälde Uggla för frasen "skumma polacker". Kan inte en polack vara skum? Liksom en svensk, ukrainare eller neger? Snacka om att själv köpa in sig på fördomen när man är så dum att man anmäler något så banalt...And now! Buffet! Den enda sanna glädjen är matglädjen. Och att få kramas

Just Fucking Train, that is... Bra motto för att komma in i Ironman-grooven. Pigg idag trots en ganska massiv vecka, 24 km löpning + 45 km kadenscykling hittills. Med pungskav. Nu är vi strax på väg till poolen för ett simpass och sedan blir det löpning no 2 ikväll. Man får inte vara rädd för farbror Trötter! Eller som vi säger i Sjuhäradsbygden; man får inte vara rrrädd för att ha lite skôj..Jag plockar upp lite fragment av svenska nyheter här nere mellan bloggande och e-mail. I vanliga fall inhalerar jag nyheter en masse hemma men med de povra anslutningsmöjligheterna här så snabbläser jag de viktigaste .se-sidorna. Tydligen var det någon sorts medalj i skidor häromdagen. I stafett. Någon tidning pratade om bragdlopp. Jaha. Jag visste inte att det var mer än typ fem seriösa contenders i stafetterna i skid-VM men det är kanske jag som har fel. Så det var ju jättebra kämpat.Och så läser jag om Magnus Uggla som har blivit anmäld för hets mot folkgrupp när han sjungit om "skumma polacker" Någon med många z,x och w i namnet har anmält Uggla för detta med motiveringen att "mina barn" blev väldigt upprörda.. Oooj halledudane då. Hoppas att de inte blev för traumatiserade av den dumma uggelfågeln...Det är det jag säger; man kan helt enkelt inte skoja om något alls i Sverige för det finns alltid någon humorlös jävel i någon intresseförening som ska gå upp i atomer och spela hallå kverulant. Men skärp er! Vad får man skoja om egentligen utan att det blir imbecillhumor á la pilsnerfilm och Åsa-Nisse (förlåt alla imbecilla, pilsnerhandlara och alla som heter Åsa och/eller Nisse)Mats Olsson på Expressen skrev en alldeles briljant krönika apropå det här efter en av Idrottsgalorna då Annika Sörenstam skojades med. Jag har letat efter den men inte hittat den. Okidok, off to the pool!

7+ timmar på cykeln idag. Solo. Och i sol. Drygt 23 mil, 3200 höjdmeter och 9 liter vätska. Och så buffet på det. Det är livet på en pinne det. Så nu är jag en aning pömsig faktiskt.Och så höll jag på att bli klippt av en bil också. Hoppas mamma inte läser detta....För vad är det för fel på motorbögarna där ute? De som kör omkring med stora pickups och ett släp fullt av dirtbikes eller rallybilar eller annat trams...Och som säkert kan allt om hästkrafter och vridmoment på allt från gräsklipparen och uppåt men ändå, och det här är oförlåtligt, INTE fattar hur man kör med ett släp som är bredare än bilen! Man måste liksom hålla ut lite extra när man kör om något med det stora mongosläpet. Och det är alltid motormänniskor. Faktiskt. Över hela världen. Från Grums till Göteborg till Gramma Kamma Road här i Afrikat. Hästmänniskor men släp är så mycket bättre. Mer respekt för liv liksom.Och det värsta var att jag hade den här speciella motorbögen bakom mig på macken när jag handlade dricka. Ni känner typen; gällivarejeans med den obligatoriska nyckelklippan (hängande utanför givetvis läs "kolla alla mina nycklar jag är viktig jag")fläckig T-shirt på buken och truckerskeps med tryck Castrol Oil. Han handlade upp sig på några flottiga piroger så gissningsvis satt han sedan i bilen med kolesterolhjärnan på tomgång dagdrömmandes om tvåtaktare, hjulstag och motorfett medans han kanske nynnade på någon härlig motorlåt. Kanske av Lynyrd Skynyrd? Mig såg han knappast iallafall. Och nära var det..'Och det är det värsta; man kan ha sin hjälm på huvudet och äta broccoli varje dag men allt som krävs är en motorbög med shit for brains så är man ganska körd i det här livet. Så jag var lite arg. Men nu är det bättre. Så är det med oss koleriker. Bara ropa lite. Och alla smarta personer (sådana som förstår ironi..) förstår ju att bög i det här sammanhanget inte ska tolkas som ett påhopp på homos. Jag gillar homos, Flera av mina kompisar är gay. Jag ropar ju väldigt många fula ord som inte ska tolkas bokstavligt; exempelvis j-a k-k..(välj fortsättning;-vind, -väg, -cykel, etc beroende på vad jag ropar om för tillfället..)! Det betyder ju inte att jag är arg på det manliga könsorganet. Det vore ju konstigt. Jag har ju ett själv.