Jag sov visserligen inte men de andra två höjdpunkterna på min post-cykling förflöt till största tillfredsställelse så jag är så len och snäll nu att jag svårligen kan uppbringa ett endaste elakt häckel. Så Kikki går säker under kvällen. Hela vägen till korvmojjen.

Och jag och brorsan gjorde dessutom en middag med alla viktiga kostgrupper; lax, guacamole, spenat, broccoli, ananas och Ramlösa kaktus.

Och nu ska vi simma på Alidebeach. VIP simmar efter stängning

Jag har precis ätit min femte banan för dagen som en följd av mina 16 cyklade mil som avverkades under en underlig avsaknad av regn hos mig. Det hade och skulle regna men jag verkade ha fått amnesti.

Vidare har jag sett de sista 28 minuterna av Point Break samt kontemplerat frågor som matlagning, karaktärsbrister samt Ingmar Bergman i allmänhet och hans filmer i synnerhet.

Nu ska jag bajsa, swiffra och sova i den ordningen och sedan ska vi se om jag kan få till lite mer häcklande här på bloggen. Och ordentligt den här gången!

Nedan är vad jag skrev på www.slowtwitch.com angående Davids osannolikt starka lopp i Kalmar igår.

Rubriken var "Best triathlondebut ever" 

The Swedish IM-distance race in Kalmar, and Swedish IM-champs as well, were held today.

My friend David Svensson did his very first triathlon ever and, get this, finished 6th with a time of 9.10! How´s that for a debut? Albeit, on a very fast course on a mild day but it just blows my mind!

He swam a 1.10, rode an amazing 4.43 and ran a 3.12 excluding T1+2. And he is someone who got in the pool for the first time this spring, got a wetsuit in May and did his first openwater-swim in June. He got his first racebike last year and got a TT-bike just last month! And he´s never ever done a triathlon before today..

Now this is a guy with a most remarkable history besides being an insanely talented athlete. I first met him when I ran past him on a crosscountrytrail in our hometown of Borås just two years ago. He told me that he came from a background of weightlifting and sprinting but that he over the past years had ventured into multisport and running. He was a pretty big and muscular guy who ran rather heavy but seemed to love it. He instantly tagged on as a regular trainingpartner to me on various runs and I soon learned of his unmatched capacity for paintolerance (which is to be explained later..) and enthusiasm. I was pretty impressed of him initially since he managed to join me for hilly runs of 2+ hours only to realize that he was averaging a 185 HR. But he was always happy about it nonetheless. And when I did intervals he would join and just max it to stay in touch only to fall apart to the point where he wouldn´t even come in from the previous interval before I had had my two minutes of rest and begun the next one. He would then sit out a lap only to join me back and absolutely obliterate himself in the process. Naturally, during this time I would try to pass tidbits of wisdom to him and coach him out his "worst" behavior when it came to training smart.

I soon realized though that for David, a painful interval was nothing but nothing to what he had endured. A number of years ago he was experiencing GI-issues that developed to be a serious case of Crohns disease. He ended up having his entire large colon removed, bit by bit, and after a long time with a stomibag (? don´t know the word..) he had parts of his small intestine transformed to become a large intestine. All in all he´s gone through 28 surgeries with all kinds of weird stuff ominating from it...
So he´s someone that in the past have been known to finish 8 hr multisport-races with a stomibag and who is used to in to training be someone who from time and time again has to work him self up from ground zero. Hence, the paintolerance...

So his running got better and he lost some weight. Last year he finished Stockholm Marathon in 3.14 and later that year he bought a racebike only to discover that he was really really strong:) And I noticed it too.... In a few weeks he easily began to join me on rides up to 4-5 hours...

This spring he again had to undergo surgey to remove a herniated bloodvessel and it set him back a few weeks, Nonetheless he joined me biketour in May and rode 800 k in five days and made it look easy.

Before the race I called him to say good luck and to treat it like a trainingday; start out easy and keep things under control. Knowing him though I knew I was wasting my breath... And sure enough, he probably swam in control but then on the bike he let it all hang out! And then he ran like a mofo too! I´m totally amazed

Jag har hela tiden vetat att rökning är livsfarligt

http://www.aftonbladet.se/vss/stockholm/story/0,2789,1129248,00.html

På TV. Just nu. Sommarkrysset eller vad det är...

Kikki Danielsson sjunger och jag inser plötsligt hur fruktansvärt illa hon gör det. Det var den blekaste versionen av Dollys "Working 9 to 5" som jag hört.

Men hon är ju å andra sidan otroligt bra på att bära upp färgglada tunikor stora som tält.

Mera korv åt folket.

Scary

Tyskland, home of the idiotiska dubbandet på TV...

Har ni någonsin insett det absurda av att exempelvis se "Friends" på dubbad tyska..?

Fattar de inte att de faktiskt inte vann något av världskrigen (Världen-Tyskland; 2-0) och att tyska inte är ett världsspråk. Alls . Get with the program liksom! Dessutom är det ett så skrynkelansiktigt fult;

Slagsahne

Knackwurst

Kreuchesneutel

Gemûse

Kom igen nu! TV på originalspråk. Vad gör man annars en sen kväll i Frankfurt när vare sig självbefläckelse eller vinförtäring är aktuellt?

Idag har jag fått springa mig trött och andats tunns luft som fått min hjärna att tänka syresvultna tankar om kvinnobröst och stringtrosor. Sådär utan vidare. Och med bara får i närheten,

Och då missade jag några små obskyra små skyltar och hamnade på stigen ifrån helvetet. Nedför till helvetet. Svarta pist helvetet. Men jag redde ut benmusklandet och rullstenandet och ramlade in på Hotell Pic de Blanc med salt över hela linnet lagom till målgång på TdF. 2.45 i löptid och alldeles för lite vätska. Alldeles för många höjdmeter. På tok för många får.

Imorgon ska jag gå upp jättetidigt och cykla uppför de 22 serporna igen. Jag ska tänka på Leif Pagrotsky, kvarskatt och Elfsborgsmatchen.

Inga får

Slakballe.

Jag som Joop.

Joop Zoetemelk

Jag tänkte bara slänga in det namnet här på bloggen.

Han har vunnit touren en gång och varit tvåa sex gånger och fullföljt loppen alla 16 gångerna han körde. Han har dessutom en egen kurva uppför Alpe d`Huez.

Hän är alltså ingen pussy. Som vi. Oss. Uppför berget igår. Och nedför. Särskilt Pär. Och jag hade 157 i snittpuls. Ont.

Joop.

Sug på det lite.

Uppoffrande

löpningar

i

slutminuterna

Det är allt jag har att säga om det.

Haglund borde f-n skicka grabbarna runt innerplan på mina intervaller nästa gång jag är där istället för att hålla på med dutt-övningar och offsidefällor.

...lumpen är också värre.

Det är som att stå i regnet och titta på i tio månader. Och få smisk på pungen samtidigt. Jävla lumpen

Vilken helvetes tur att vi inte åkte till Albi för att kolla TdF-tempot!

Endast en sak är värre än att själv cykla i regnet och det är att stå i regnet och titta på andra som cyklar. Misär.

Vi har precis åkt bil uppför Alpe d´Huez och Pär undrar hurihelvete han ska kunna cykla upp. Så nu sitter vi i hotellreceptionen och managementar medan Pär dunkar ned en halvmeter "baguette rustique" som han egenhändigt konstruerat på buffeten av dito bröd, ett halvkilo skinka samt femtiofyra små inplastade dessertostar.

Dessutom hade han svindel när vi körde upp och kommer med all sannolikhet att behöva stanna och krama berget på väg upp, alternativt lägga sig ned platt mot marken och hyperventilera.

Idag har vi åkt bil mest hela dagen och jag har blivit fet på kuppen. För det blir man av en frukostdiet bestående av vitt bröd, smör och marmelad och ett helt hämningslöst och hedonistiskt bilfrossande under devisen "jag har semester och tänker göda mina fettovalkar"

Visserligen var jag ganska smal innan VM, så smal att Olle Massör kallade mig för en "utsvulten hund", något som jag givetvis tog som en komplimang.

Men trots et dagligt sportande med på en, två och tre aktiviteter per dag på denna så kallade semester så står det inte pall mot fempack donuts och kex med vaniljkräm i mitten.

Imorgonbitti kommer vi till Alpe d`Huez och då ska fläsket få brinna utan frukost och smörmackor. Dessutom överväger jag starkt att cykla en längre sträcka hem till Borås som en kickstart på mitt femveckiga Ironman-fokus. Jag funderar på antingen en eller två monsterdagar från isåfall Skåne eller norra Tyskland. Någon därute som kan slita sig från Touren och vill fincykla lite?

http://www.aftonbladet.se/vss/sport/story/0,2789,1123549,00.html

Sveriges mest profilbefriade sportpersonlighet har slagit till. Och svingat sin klubba vitt och brett och fått böter. När han försökte klppa till bollen men uppenbarligen hade problem med det..

– Det gjorde inte ont på mig, men tee-kulorna kände nog av det, säger han till sportbladet.se.

Man får ju hoppas att han inte sträckte sig eller så i processen...

Ochvad är han arg på? På bollen? På klubban? På gräset som hundra indier handklippt med nagelsax. Snälla Henrik, lämnade vi inte stadiet då vi blev arga på döda ting redan i lågstadiet?

Jag är av princip skeptisk till golf och till golfare då de haussas upp alldeles för mycket redan när allt de gör att lönnfeta skicka iväg en massa bollar i periferin. Nog för att de är duktiga på det, vad det nu ska vara bra för, men som idrott och idrottsprestation betraktat så är det synnerligen andefattigt.

Och efter att ha läst en intervju med Stensson i, tror jag, Café, så kunde jag sluta mig till att karl´n var ungefär lika karismatisk och intressant som en blåmanet. Jag uppfattade honom lite grann som en maräng, en aning uppblåst, innehållslös, blek och tämligen smaklös.

Och kom nu inte med några öppnamål-kommentarer i stil med att "ööööh han tjänar ju iallafall skitmycket mer pengar än du" och dylikt. Det vet jag redan men så är ju också fallet med Pablo Escobar, Jan Stenbeck och Donald Trump och ingen av de är jag sugen att byta med