Det här är vad dagen i korthet bjöd på under VM i triathlon;

jag simmade väldigt bra, kanske min bästa simning någonsin. Jag satt lätt med på fötterna på ledarna och kände mig supreme i vattnet. Efter avslutad simning så simmade/hoppade/kravlade vi oss på startpontonen (vilket vi också gjorde under varvning efter 1.5 km simning) och då högg det lite överraskande av krampkänningar i vänster baklår. Typiskt, minst sagt... Så jag cyklade rätt dåligt den första milen då det fortfarande var påfallande mycket sträck i baksidan. Ut till vändpunkten var alltså inget vidare. Mellan 20 och 40 gick det bättre och benen blev bättre. Mellan 40 och 60 gick det bra och jag plockade på täten. Under hela denna tiden ingick jag i en grupp som hela tiden följdes av en draftingmarshall på MC som kollade 10 meter. Från 60 och hem kände jag mig riktigt stark och droppade gruppen bakom mig samtidigt som jag körde ikapp Francois Chabaud FRA, Olivier Marceau SWI och Pertusati ITA. I det läget hade jag bara två fransmän och Sindballe framför mig. Marceau och Chabaud var med mig in i växling och jag hade i mitt huvud  tänkt mig att springa fort som hin håle helt enkelt. Och det gjorde jag. I kanske en kilometer. Sedan kände jag att något inte stämde i benen. Jag släppte mitt sällskap och saktade ned och hoppades att det skulle släppa i baklåret men det var stramt och känsligt. Så då stannade jag springa och gick. Så då var ju det loppet kört som fan. Och jag tänkte absolut bryta för jag är inte mycket för hederssamma 45:e-platser som promeneras in, speciellt inte om det racas om medaljer. Men det fanns ingen på banan som jag kunde lifta med in och det kändes både långt och skämmigt att golgata-gå med nummerlapp hela vägen in så jag försökte med lite lugn jogg och det visade sig fungera hyggligt. Så när jag väl kommit tillbaka in efter avslutat varv så kände jag att jag ändå skulle må bättre av att gå imål så jag gav mig ut på varv två och ganska snart kunde jag springa rätt OK igen och vid slutet av varv två så sprang jag i princip i tävlingsfart! Jag plockade tillbaka en massa placeringar och var i synnerhet nöjd med att passera de två amerikanerna som sprungit om mig innan. Två kilometer innan mål så fick jag ont igen fuck you right back och fick nöja mig med att lätt patetiskt avsluta med någon sorts stelbent Göteborgsvarvsrookieimitation. Och på det blev jag 16:e man verkar det som. Och ändå bara sex minuter till medalj! Och 12 minuter till guld. OK, det hade krävts en helgrym löpning för det men en sex minuter snabbare löpning än vad jag gjorde nu har jag kunnat göra i sömnen i vanliga fall med den formen jag har.

Och jag vet inte varför jag fick krampkänningar men det är något som jag har haft en del problem med under de senaste veckorna men så har jag också pushat hårt....Många tävlingar, många väldigt hårda kvalitetspass tempo och många väldigt stadiga distanspass med kvalitet. I synnerhet de senaste fem veckorna. Men jag ville vinna och jag ville göra träningen som jag vet krävs och det innebär alltid en risk och chans. Om jag skulle träna på säkerhet så skulle jag gå på Korpen-gympa och springa Tjejmilen.

Jag tror inte att det är någon mineralbrist vilket jag aldrig drabbats av innan och jag har dessutom ätit extra magnesium utöver det vitamineralkromosom-tillskottet jag redan äter. Så, kramp är resultatet av när chance meets opportunity och det var ju olägligt......

Och under alla de åren av triathlon och alla hundratals lopp så har jag bara fått kramp en (1) gång och det var Soten Triathlon 2002, en svensk bonnatävling, och då hade jag cyklat 20 mil dit innan loppet.

Jag säger som Glenn Hysén sade efter VM-90; "Det var ju kuken också. Då får man åka hem och bli kanon på midsommar istället".

Fast med den skillnaden att midsommar har varit och att jag inte ska åka hem än. Men jag tänker dricka en hel del gott och rött franskt vin.

 

Vman

15 juli 2007 18:07

Riktigt surt! Du kommer igen och njut av vinet......

 

Anki

15 juli 2007 18:28

Håller med Vman ; )

 

linda

15 juli 2007 18:54

"Det är bara att bryta ihop och komma igen" (och dricka vin!) helt enkelt...

http://www.lindaeriksson.com

 

byttorparen

15 juli 2007 19:05

Har själv ett väldigt irriterande baklår som kommer och går... Skit att det skall komma på tävling.

Jag vet att du brukar äta mer zink när du är sjuk - var mer har du för kostråd för en som har varit förkyld i 2½ månad?

 

Johan

15 juli 2007 21:13

Jaa, det var ju synd att det inte gick idag!
Har tänkt på detta lite att du tränat och tävlat ganska mycket (eller?) under sommaren, svenska cupen och mycket träning vad det verkar med spets. Men du har nog rätt i att det är som om man skulle balansera på en knivsegg...

Tycker verkligen du borde ha fått en silvermedalj med dig hem. Guldet? Kanske, med dina löpben (EM!) så inte helt omöjligt!

Hoppas du fortsätter ändå nu, Lycka till!

 

Jonas

15 juli 2007 22:42

Hej Jonas!

Det var verkligen tråkigt att höra.
Jag försökte följa dig LIVE via piss-www.triathlon.org men deras LIVE-coverage innehöll bara JPG-bilder på en gubbe i rullstol och en strand.
Blandade tider från -06 och lite annat krafs gjorde att jag bara visste (läs gissade) att du var 6:a upp ur vattnet, 10 sek efter.

Jag förstod att något hänt när jag läste slutresultatet.

Deppa ett par dar nu och ställ om träningen inför Hawaii i oktober så skall jag se till att bänka mig framför burken på www.ironmanlive.com som är betydligt bättre.
Lite dumt bara att tidsskillnaden gör att man sitter uppe som en j-a fotbolls-VM-dåre och är helt kalkad i huvvet när man ska till jobbet dan efter. Men det är det värt!

För mig som följt dig under alla år känns denna plump hårdast.
Jag hoppas att du tar det mindre hårt än jag.
Hur fasen du nu skulle kunna göra det...?
(J-a idiotkommentar, men den var spontan och kom från hjärtat)

 

Janne Massör

16 juli 2007 00:10

Aaarrrghhhh - kan förstå din frustration.
Kör en schysst spa-kur - vin, druvor och härlig massage.

 

ChristerS

16 juli 2007 13:06

Tjena Jonas, tråkigt att höra men du får försöka lära dig nånting av det och komma igen ännu bättre... Tills vidare kan vi kanske få något blog-inlägg från Colting, Vinexperten om några goda viner som du provat till gåslevern...

 

Adam

16 juli 2007 17:10

Hej Jonas!
Tråkigt med kramp för dig. Jag lider verkligen med dig. Har du prövat buljong. Jag har positiva erfarenheter av det. För mig fungerar buljong när jag brukar får krampkänning på längre skidlopp. Pröva gärna! Mvh Adam

 

Lars

16 juli 2007 21:11

Trist. Blir det någon Ironman nu?

 

Colting

17 juli 2007 10:26

-Byttorparen; ta ett blodprov och kolla vad som står på; att vara sjuk så länge är faktiskt inte normalt
-Lars; ja, det blir nog en eller två Ironman i år. Almere eller IM Korea och eventuellt IM Western Australia i december

 

anders

22 juli 2007 23:04

surt sa räven och bättre lycka nästa ggn, vet iof att det f-n inte hjälper men hoppas att du blev kanon och att du kör på
- nisse

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Från och med i eftermiddag så bloggar jag på http://nyheter24.se/blogg/coltings-den-nakna-sanningen/ ...

Internet á la traudlaus finns absolut inte i den lilla enklaven av on som jag ar pa. Jag skriver pa en stor och konstig stationar dator som snarare ser ut som ett videospel eller sa... Darfor blir det tunt pa Coltingblogg denna veckan. Semester pa al...

Jag har skrivit en artikel om Ö till Ö som finns att läsa på Slowtwitch; http://www.slowtwitch.com/Features/Island_To_Island_-_The_toughest_one-day-race_in_Sweden__524.html Engelsk läsövning! ...

I fredags flög jag till New Jersey för att träffa Dr Phil och initiera ett coach/client-samarbete med honom.. Jag pratar alltså om "the other Dr Phil"; dr Phil Skiba som är en mycket välrenommerad idrottsläkare och triathloncoach. Efter 18 års egenco...

  Google Translator gör verkligen ett bra jobb! Vem har varit svenskspråkskonsult egentligen; Dr Alban?     Notes from the redaktionsmötet on planning for Saturday's sports broadcasts;    - Annika Sörenstam played his last Danish competition last...