Igår föreläste jag för Kungälvs Orienteringsklubb och när jag avslutat och i sedvanlig ordning orerat om halvfabrikatens och vetemjölsprodukternas menliga inverkan i allmänhet och det raffinerade sockret i synnerhet så emottog jag massornas applåder innan ordföranden harklade sig och menade att istället för blommor så hade de en annan lokal gåva att ge mig. Nämligen en låda med Göteborgs Kex! Givetvis i all välmening. Och detta är ett stort problem. Jag älskar kex. Mmmmm, Singoalla, vaniljkex där man kan slicka i sig det vita klegget i mitten och Ballerina och..och..och...

Endast tack vare att jag för närvarande är ett stoiskt under av späkning och nirvana så höll jag fingrarna i styr under bilfärden hem igår men nu ligger den där förbannade lådan i bilen och ropar och lockar som kåta amazoner; "ät mig, ät mig, ät mig"

Otäckt. Jag vet inte hur länge till jag mäktar med. Jag är en svag person. Svag. Ynklig och svag.

Den första som personligen kommer till mig på Torstensonsgatan 50 i Borås får lådan. Någon. Snälla. Vi kan dricka espresso tillsammans och så kan jag bara smaka på ett enda vaniljkex...

Skynda er!

5200 m simning följt av 16 lerblötiga kilometrar i kuperad terräng.

Sedan styrka och stretch på Onyx varpå jag inmundigat stora mängder frukostmat till lunch som skickar kromosomer och kalorier till rätt ställen.

Och så lite hanky-panky på det.

Alla livets väsentligheter avklarade redan! Det skulle möjligtvis vara en tupplur och lite Seinfeld som saknas men jag nöjer míg med lite.

Ännu en lördag..Ännu en alarmsignal klockan 06.08 Ännu en simträningsstart klockan 07.

Jag hoppas vid Gud att det hjälper...

Flera nyheter på en gång;

-dels har Rekyl Reklambyrå i Borås tagit över ansvaret för min hemsida som levt ett liv på skuggsidan den senaste tiden. Så nu jobbas det febrilt hos dem och hos mig med att sätta samman ett skönt koncept!

-PDF för simcampet i Herrljunga finns för nedladdning på www.colting.se

-Dessutom är datum fastlagda för Colting Triathloncamp i Borås. Det blir den 5-8 juni vilket är bra då den 6;e är helgdag och det krockar inte med vare sig Sthlm Marathon eller något större triathlonevenemang. Det kommer att ligga en PDF ute på hemsidan inom kort men ni får hålla till godo med informationen så länge.

Kom bara ihåg att ladda ordentligt för tårta om ni kommer på det lägret då jag fyller 35 den 8; juni! "Holding back the years" med Simply Red, någon?

Utan tvekan är det tramset med höga armbågar. Alltså, höga armbågar över vattnet. Att simma snyggt och stilrent enligt gängse normer....

Här kommer ett scoop; det är bullshit!

Generellt sett är det helt oväsentligt hur det ser ut ovanför vattenytan då det är under vattnet som propulsion och framåtdrivande kraft genereras.

Och titta på dagens simmare i världseliten så kommer ni att hitta många olika exempel på armföring ovanför vattnet och ytterst få, om någon (nu när Popov slutat) simmar med riktigt höga armbågar. Snarare så svingar många armarna påfallande rakt eller brett fram. På simspråk kallas detta för "the recovery phase" Visserligen finns det ofta en böj genom armbågen men armen och handen dras verkligen inte upp nära kroppen utan mycket brett och lågt över vattnet. Titta på Ian Thorpe eller Grant Hackett eller andra artister så ser ni vilket vingspann de har när de simmar.

Och testa en grej! Stå rakt upp och ned med händerna hängande längs sidan; alltså i det läget där hand och arm i regel lämnar vattnet för att transporteras tillbaka till startläget i simtaget.

Om ni nu ska plocka handen från "höftläget" till sträckt läge ovanför huvudet; vilket sätt känns lättast och med minst armsträckning? Att dra armen med rak armbåge eller att krångla upp armen med handen släpandes längs sidan? Exactemundo!!

Så varför allt detta bull med höga armbågar, stilsimning, tummen-i-armhålan-simning och annat trams. Det ska jag säga er. Det är för att det är så trångt i simhallarna och banorna är smala och när man simmar högertrafik med nitton andra fjortisar så kan man inte bröta på som en jäkla dinosaurie med albatrosskomplex. Och det är problem för mig. Jag vill simma vitt och brett och nu måste jag tänka på varje gång jag möter någon som är lika oförsonlig som jag. Och dessutom så började hela mitt simår med att jag drog i min tumnagel i linan så att den blev helt blå och konstig. Så jag är lite hämmad i bassängen sedan dess. och så ska man behöva tänka på fjortisars huvuden, moppemuschar, underläppar, tandgarnityr och annat som kan komma i vägen för mina slipade simpaddlar.

Utebalja, egen bana, öppet vatten. I can do that. Allt annat; fuck it.

Bra skiva. Bra låt. Snygg dam.

Det finns fördelar med att lämna simväskan i bilen mellan passen. Man har den alltid med sig och ingenting glöms hemma och man kan träna på impuls med mera. Nackdelen är dock att när temperaturen kryper under nollstrecket på natten så tenderar sådant som är blött att frysa till en aning. Så priset man betalar är att ballen får leka isbrytaren Ymer i sina försök att penetrera tjocka barriärer av is...

Läxa ur livet; curry och kanel som ligger i identiska burkar från Santa Maria ser förbluffande lika ut när man ämnar krydda sin gröt. Så de ska helst inte stå nära varandra. Eller rättare sagt; kanelen ska stå längst fram och curryn långt in. J-a Annika!